Det började med att vi har checkat blocket några gånger om dan och kollat om de finns någon kanin som passar just oss. Vi hittade en men som tyvärr blev såld. I början på resan till Öland var vi på en djurbutik som fanns i Kalmar. Jag hittade världens söstaste kanin som blev döpt till Råttan. Råttan köpte vi inte utan jag blev bara förälskad i honom. Sen en vecka senare bestämde sig jag och Niklas att åka tillbaka till djurbuktiken för att kolla om Råttan var kvar. Tyvärr så hade han blivit såld. Men i buren brevid satt de två Hermelin ungar som var dödligt söta. Jag fick hålla och klappa den gosigt och i andra sekunden bestämde vi oss. Henne vill vi ha. 

 

Första infon vi fick om vår lilla ängel:

Hon är 8 veckor gammal och är en minidvägvädur och har super lite hermelin i sig. (Mini finns inget som heter i en kanin ras men jag tänkte faktiskt inte på att hon sa mini, de var Niklas som hörde det.) 

Hon kan bli 6-7 år. 

 

Detta var infon vi fick, vi tänkte inte så mycket utan vi köpte henne, transportbur, hö, vattenflaska, skål och lite pellets. De brändes på kortet kan man säga.. Dock så delar jag och Niklas på kostanden så vi får se om jag får lite pengar av honom eller ej. ;)

 

Liten var den och jag började bli misstänksam hemma och började undra om hon faktiskt är 8 veckor gammal. 

Dagen efter ringde vi och en annan tjej i buktiken svarade denna gång. Vi frågade, hur gammal hon var, vilken ras hon var osv.

 

Andra infon: 

Hon är född i sista veckan i JUNI, hon är 90% Hermilin och 10% som de inte riktigt visste. Alltså är hon inne på sin 6 vecka nu och har tagits ifrån sin mamma alldeles förtidigt. Det är bara ren tur att hon mår bra. 

 

Lite tråkigt när djuraffären ljuger för att vi ska köpa henne. Va ärliga, lovar vi skulle köpt henne ändå. Hon var så himla rädd i djuraffären och nu är hon helt galen hemma, springer runt överrallt, jagar katterna, haha. Hoppar små hinder som hon tycker är jätte roligt. 

 

Men vi stötte ju på ett problem till, när jag ringde mamma och sa att vi hade köpt kanin fick hon skämmas lite. Hon hade nämligen slängt nästan alla saker, bur, transportbur, toa, hönät, ALLT. Så min pappa fick åka och köpa en bur till henne som hon mår jätte bra i nu. Hon har även ett litet hus hon aldrig är inne i för hon sitter på det. Mycket roligare. Haha. 

 

Skrufz har ett hjärta av guld och är över social. Shit vad jag älskar henne.